Där står jag i stallgången och ryktar på en häst och in kommer en helt okänd kvinna och stegar in i vad vi kallar ridhuset, utan att lägga minsta lilla märke till att jag står där. Konstigt? jaa, lite kanske. Jag blir tvungen att fråga denna vimshöna "can I help you miss...?" väntade mig väl att få ett namn där, men icke. x) Hon babblar på och frågar vart Evi är. Alltså....Evi? Sedan när jag förmodligen ser ganska frågande ut så formulerar hon om sig och frågar efter ägaren till gården. Jag svarar att de är i Sverige, och funderade fortfarande på vem Evi kunde vara. Kan hon men Eyjólfur? Eyjólfur-Eyjó-Evi? Já...fair enough som smeknamn. I vilket fall som helst så fumlar denna märkliga människa på med en bunt röda kuvert och räcker mig sedan ett som klart och tydligt säger "Evi". Jag hade alltså inte bara hört fel. Hon ger mig också två paket kakor och ber mig överlämna det till denna Evi när han kommer hem. Självklart kan jag göra det svarade jag, ska jag hälsa honom något? och jaa, tydligen var det pengar för några hästar hon hade där som låg i kuvertet. Men...tanken som slog mig då var; Hon hade minst 5-6 kuvert i handen. Hur många ställen har hon hästar på egentligen? Och bara lämna dem sådär till en totalt främmande människa? jaja, folk kan vara bra konstiga ibland.

Annars så har jag inte så ont i benet längre, förutom när jag böjer det. Jisses säger jag bara!! Kan lika gärna köra en kniv genom knäet och jag skulle inte märka någon skillnad. Undra om nåt har kommit i kläm eller om det bara är nu när allt ska läka? Blått är det ju iaf, men det besvärar mig inte speciellt. Men just att det gör så grymt ont när jag böjer det. Konstigt.

Men nu ska jag krama kudden en sekund innan jag somnar (",) nattiiii

En Plumkram får avsluta dagen<3